Latest Entries »
1. Solen värmer upp vattnet. Vattenmolekyler stiger upp i himmeln och blir vatten droppar. 2. Vattendropparna blir fler och till slut blir de så många att de kan bilda moln. 3. Vinden blåser in molnen in över land. 4. Molnen stiger och kyls ner, då blir vattenmolekylerna tjockare och tyngre. De bildas regndroppar, som faller ner från molnet. Då är det regnar det. 5. När vattnet har kommit ner på marken kan det komma var som helst, t.ex åar, sjöar, floder, det kan sjunka ner i jorden och åka med grundvattnet ut i havet. Det kommer även in i våra hus och åker ut genom avloppen ut i havet igen.
Det är vattnets kretslopp.
Bakgrund:
Lomma är en egen kommun som ligger i västra Skåne. Lomma strand är inte en ”naturstrand”, det kommer tusentals människor dit varje sommar. Bostadsområden finns alldeles i närheten och stranden är ca 5km lång. Vi cyklade dit den 17 maj 2011. Lomma strand är en sandstrand.
Syfte: Vi ska lära oss mer om strandängen och titta på vad det fanns för växter och djur där.
Material: Håv, plastpåsar, pH-mätare, trädgårdsspade, termometer.
Metod: Vi skulle kolla pH-värdet i jorden. Vi tog tre olika prover från olika platser: det var från mer sandig jord till lite renare jord. Vi plockade löv från olika växter och och lyckades fånga en flug-insekt som vi konserverade i sprit.
I Lomma:Vi jobbade med strandäng och skulle ta reda på vad det fanns för arter. Vi började med att ta samla jord från olika platser som vi senare skulle mäta pH-värdet på. Vi la sanden i plastpåsar och märkte ut dom med 1,2 och 3. Efter det så plockade vi blad från de olika växterna som fanns där, vi tog så många olika vi kunde hitta. Vi letade efter djur och insekter, vi kunde höra att det fanns en lärka där. Vi lyckades fånga en insekt av av flugsläktet.
Hemma på skolan: Vi mätte pH värdet på jorden med hjälp av en pH-mätare. Vi letade upp de olika växtarterna (löven) med hjälp av böcker. VI letade i böcker efter vilken art den då okända flugan var. Den tillhörde flugsläkten men vi hade problem med att identifiera mer exakt vilken sort.
Resultat:
Djurarter: lärkor, spindlar, flugor.
Temperatur: 12,6° i luften.
Växtarter:
Löv 1: grodblad
Löv 2: skatnäva
Löv 3: maskros
Löv 4: nypon
Löv 5: hundkex
Löv 6: strandgräs
pH värdet:
Jordprov 1: pH: 6,2
Jordprov 2: pH: 7,1
Jordprov 3: pH: 7,3
Slutsats: Miljön var inte så näringsrik. Marken består nästan bara av sand och i sand finns inte så mycket näring. Växterna som finns där måste anpassa sig för att inte blåsa iväg eller sköljas bort. Det var inte syra i jorden och det fanns mycket sandgräs som inte kräver mycket energi. Några buskar fanns det också och det var nog en stor andel till att där fanns insekter. Insekterna har bidragit till att det kommer fåglar dit, de finns även där för att ta skydd.
Syfte: Ta reda på om tjockt hår är starkare än tunt.
Hypotes: Vi tror det är starkare är tunt hår.
Utförande: Vi tar ett hårstrå från Michelle och mäter tjockleken på det. Det är viktigt att inte trycka för hårt så att man mosar hårstråt. När vi har måtten tejpar vi fast håret i bordet och väljer ut en dynamometer med en dragningskraft som inte är för hög. Medan Michelle drar upp dynamometern kollar Katarina dragningskraften på dynamometern. Michelle drar tills hårstråt går av och Katarina kollar måttet på dynamometern. Vi gör detsamma med Katarinas hår.
Slutsats: Tjockare hår behöver inte kunna tåla mer än tunt. Det är svårt att få fram ett säkert resultat för att kunna göra det så måste man möjligen göra fler tester.
Felkällor: Hårstråna kan vara olika slitna beroende på vems hårstrå det är och var det sitter. 
Syfte: syftet med laborationen är att ta reda på sockerinnehållet i en banan.
Hypotes: 50%
Material: E-kolv, mortel, petriskål, sil, bägare (250 ml)
Utförande: Bananen väger från början 49,5 g. Mosa bananen med en mortel. Senare fin mosar man den med hjälp av en sil och en mortel. Då och då kan man även hälla lite vatten i för att uderlätta. Efter det filtrerar man vattnet och låter allt vatten och socker rinna igenom. Tillsist ska du hälla vatten i en kolv och låta de avdunsta, sedan väger du sockret som är i kolven.
Resultat:
| Grupp: | Vikt banan g | Vikt socker g | % socker |
| 1 | 32,7 | 1 | 3,10% |
| 2 | 53,1 | 3,6 | 6,80% |
| 3 | 29,9 | 0,5 | 1,70% |
| 4 | 53 | 2,4 | 4,50% |
Slutsats: Det finns 6,8 % socker i bananen. Det är inte likt vad de andra fick som är 3,1%, 1,7%, 4,5% socker i sina bananer.
Medelvärdet = 4,58% socker.
Katarinajerre's Blog 